| Volvo P210 | Volvo PV | | Gamla bilder |
Land-Rover 80" Ser:1 från 1953

Ja det här är ju en sida om veterantraktorer, men en gammal Land-Rover platsar här ändå tycker jag. Många av dom blev ju registrerade endera som traktor eller arbetsredskap på senare år.
Den här köpte jag våren 1989 med pengarna som jag fick för min A-traktor. Jag hade länge varit sugen på en "Jeep". Men samtidigt väldigt förälskad i England efter att ha växt upp med "Emmerdale Farm" eller "Hem till gården" som serien om Familjen Sugden hette här. Hela den gemytliga Engelska lantmiljön är som en romantisk roman på nått vis. Jag hade turen att få åka till England 1998 när märket Land-Rover fyllde 50 år. Det var två härliga veckor på den Engelska landsbygden mellan dom Walesiska bergen och industristaden Birmingham där dessa bilar byggs.
Land-Rover kom till av att bröderna Murice o Spencer Wilks köpte en Willys Jeep efter 2:a Världskrigets slut för att använda hemma på föräldragården. Dom insåg snabbt att denna typ av "biltraktor" var ett bra redskap på gården. Tyvärr så rostade dessa bilar enormt så bröderna lät tillverka en egen kaross på Willys ramen. Denna kaross byggdes av flygplansaluminium som det fanns gott om i England efter krigs slutet. Eftersom att bröderna Wilks hade känningar på fabriken som byggde Rover personbilar så kom denna Alu-Willys upp som ett förslag hos Rover.
Så 1948 tillverkades den första "Land-Rovern" på fabriken i Solihull utanför Birmingham. Och resten är ju historia idag. Land-Rover byggs fortfarande i nästan samma stil dock med utländskt ägande. Dessa fantastiskt enkla o robusta fordon verkar vara outslitliga om dom sköts rätt. Här i Sverige så är väl inte den första serien som fanns mellan 1948-1953 så vanlig, men några finns det faktist.
Min serie 1 såldes ny till Sollefteå Brandkår 1953. Den beställdes med flakmonterad kraftuttagsdriven brandpump med tillhörande slangmaterial. Samt blinkande röd lykta och sirener. 1972 såldes bilen till Vattenfall och ställdes som reservbrandfordon i Forsmo utanför Sollefteå. Sedan såldes den till en privatperson i Bräcke där den användes som jakt o fiske fordon under några år.
Någon gång under tidigt 80-tal havererade växellådan under en älgjakt. Bilen blev då stående på ett torp bakom ett hönshus tills jag fann den och köpte den 1989.
När jag fått hem bilen så rullades den in i garaget för en genomgång. Redan andra dagen monterade jag i ett batteri för att jag var nyfiken. När jag vred på tändningsnyckeln så rosslade den gamla AC-elpumpen igång och fyllde förgasaren med sötluktande gammal bensin. Utan större förhoppning så drog jag ut choken och tryckte in startknappen. O tänk den startade direkt!!! Tyvärr så rämnade avgasröret på samma gång så det brummade rätt friskt. O ska jag vara ärlig så har ja än idag inte öppnat fördelarlocket på den. Troligen så sitter orginalbrytare o rotor kvar där inne. Men eftersom den fortfarande går helt klockrent så finns det ingen anledning o riva i de.
All utrustning från tiden som brandfordon var borta när jag köpte den. Så jag har gjort den orginal igen med kapell tak. Den hade en aluminiumhytt när den var brandfordon samt tillbehörslådor på flakets sidor. Bilen är bara rengjord och lackerad i bitar. Alla delar är orginal förutom växellådan som jag fick tag i utanför Skara. Den har bara gått 2000 mil sedan ny. Sätena kläddes om i grön galon efter orginalet som var röda. Drivlinan är bara uppservad med nya oljor o fetter.
Just nu våren 2009 så står den i väntan på renovering av bromsarna. Även det systemet är orginal sen -53 så inte undra på att det börjar kärva lite. Jag ska montera ny huvudcylinder samt fyra nya hjulcylindrar me belägg så lär den väl gå i 56år till. Vid dags dato så står kilometerräknaren på drygt 4800 mil. Inte undra på att den känns helt osliten.
|
|